Under den gångna veckan har vår trupp varit något decimerad på träningarna, då vi drabbats av en ondsint bacill som slagit ut flera av våra spelare och gjort dem indisponibla. Något skit tog vi tydligen med oss från Göteborg. Det är tråkigt, men det drabbar alla och inte ens HBK är undantaget sjukdom. Glädjande nog är de flesta av tjejerna nu på väg tillbaka i fullt stridsdugligt skick och idag började också uppladdningen och uppbyggnaden (tuff träning kan jag meddela) inför USM 12-13 mars.
I söndags ställdes vi mot ett av Skånes absolut bästa lag i vår åldersklass, nämligen Näsby från Kristianstad. Näsby föll tyvärr, ur ett Skåneperspektiv, på målsnöret i sin grupp till USM i Steg 3. Med minsta möjliga marginal fick de respass. Inför sista matchen var de tvungna att vinna med 10 mål mot Halmstad och de vann med, ja just det ... 9 mål.
Trots debaclet kunde jag inte skönja några stukade självförtroenden hos flickorna från Kristianstad. Flera spelare hos dem representerade Skånelaget i Nyköping härförleden och den bästa av dem var den duktiga vänsternian Hanna Larsson (7 mål). Hon avlossade flera avstämda skott som Linnea HK i målet hade svårt att avvärja. Matchen var en tät och jämn tillställning i första halvlek där vi följdes åt i matchprotokollet. Gästerna hade hela tiden ett litet, litet övertag halvleken igenom. Linnea plågade burväktaren med sina brutala projektiler medan Klara, i sedvanlig ordning, attackerade med sina hänsynslösa genombrott förbi motståndarmuren halvleken igenom. Tack vare ett mycket bra försvarsspel var matchen jämn i halvlek, 9-11.
Tyvärr hade väl inte rättsskiparna sin absolut bästa dag och vi drabbades av några minst sagt märkliga domslut. Jag vill på inget sätt påstå att domsluten var matchavgörande, men jag konstaterar att domarna inte kom upp i vare sig vår eller Näsbys klass denna eftermiddag. Vi får verkligen heller inte hoppas att det som skreks från läktaren hade någon bäring i verkligheten. Någon yttrade nämligen högljutt att domaren luktade whiskey.
När vi kom ut i andra halvlek var vi nog inte riktigt vakna. De första nio minuterna gjorde vi inga mål och ställningen var plötsligt och mindre lustigt 9-16. Då vinner man sällan några handbollsmatcher. Det gjorde vi inte denna eftermiddag heller, även om vi efter detta fick luft under vingarna och gjorde fyra raka mål. Näsby tog timeout och vi hade faktiskt dem i lite gungning.
Tyvärr räckte vi inte till och det märktes att vi blev trötta i andra halvlek. Med tröttheten kommer de tekniska felen och med dem (som ett brev på posten) ofta blixtsnabba kontringar som straffar oss hårt. De känns och gör ont och kostar på i målprotokollet.
Dessutom kändes det som att Linneas brutala skytte dog en aning och att Klaras attacker försvann i den andra halvleken. Jag tror de båda blev trötta, men med Aldins hårdkörning nu inför USM så hoppas jag på en ökad portion kondition i samtliga kroppar. Då kommer vi att orka.
Positivt var att vi hade 8 målskyttar noterade i matchprotokollet. Det tyder på styrka och bredd. I matchen vill jag framhålla Fiffie för sitt enträgna slit. Den tösabiten verkar ha hur mycket ork som helst. En härlig sekvens var när hon i den första halvleken stal bollen i Näsbys anfall och kontrade solkvist in ett snyggt mål. Härligt Fiffie!
Avslutningsvis konstaterar jag att vi gav Näsby en match, men att vi till slut aldrig var riktigt nära.
Stort tack till Jacob och Micke som skötte sekretariatet med bravur. Tack boys!
Resultat: Trelleborg HBK-Näsby 15-23
/Sammanfattat av Jonas
